En sån dag

Igår var en bryta ihop-och-lipa-tills-nånting-går-sönder-dag. Efter såna dagar brukar man vakna och känna att jomen, visst, det blir en ganska bra dag idag. Och fram till en stund sen var det så. Jag jobbade på ett av mina asbra jobb. Alldels själv också. Och det gick bra. Ganska bra i alla fall. Ingenting gick sönder och jag fick inte skäll av någon.

Sen liksom sprack allt. Sen blev det en helvetesdag igen. Just nu hatar jag ( utan inbördes ordning ) :

1. Mammor. eller min mamma snarare kanske. Alla andra verkar ha snälla, trevliga mammor som säger "vad duktig du är".

2. Skolarbeten jag inte börjat med. Som ska vara klara imorgon bitti. Som jag inte orkar göra.

3. Dåliga lärare. Jag blir så trött. Egentligen borde man skicka ett argt mail. Men eftersom jag ska göra en analys, av en analys i en analys enligt analysmodellen på analysen har jag inte tid. Och eftersom läraren inte verkar ha en jävla aning om vad hon gör eller varför så känns det otroligt meningslöst. Inga av mina tidigare försök till bättring har gett utdelning. Så jag ger fan upp. Jag är så glad att jag skippade kursen nästa termin för att läsa projektledning istället.

4. Snö! Vem i helvete kom på att det ska snöa nu? I jävla oktober. Jag fryser. Och inte blir det bättre av av vår jävla lägenhet är askall och asstökig heller. Det brukar passa på att snöa lite extra när jag går till och från skolan också, bara för att retas.

5. Lunch. Jag hatar att vara hungrig. Men jag hatar ännu mer att köpa äcklig lunch för 100 jävla spänn. Det borde vara lag på lunchställen att tala om när dom ändrar i menyn. Jag vill inte ha jävla paprika och skit. Jag vill ha viktlökskräm och att allt ska vara som vanligt!

Men! Tacka vet jag pojkvänner som inte blir arg när jag härjar och gråter. Pojkvänner som damsuger och pratar med lugn röst. Tacka vet jag min metalgrabb. Metalgrabben och choklad.