mine is bigger

Efter en vecka av magsjuka, hemtenta, jobb och lite töntiga tårar för att den där pojkvännen lämnade landet lite för länge är det äntligen fredag igen. Lönevecka dessutom.

Och vad känns bättre då än att bästisen Bengans meddelade att en skiva jag haft restad sedan november kommer dimpa ner i min brevlåda de närmsta dagarna?

Eller, ah, de hade kankse varit bra om jag haft råd att köpa den där nålen till vinylspelaren så att jag hade kunnat lyssna på skivan. Men. vafan. Den kommer ju va sjukt snygg iallafall. Och www.mineisbigger.se är bland det bästa jag vet.

the dance

http://www.myspace.com/eliasandthewizzkids

Där borde jag varit i detta nu. Istället sitter jag på facebook och skrattar åt mina egna, dåliga skämt. för jag är full. Gött för mig!

Hellman i öronen.

Sitter i skolan och försöker skriva klart den där förbannade artikeln om Thåström. Det går inte så bra. Jag har visst råkat slösa bort all min tid, igen. Iallfall, ramlade över de här när jag satt och slögooglade bilder på Ebba. Är dom inte sjukt snygga? Jag hade älskat att ha de här i min samling tillsammans med mina kasettband, robotar och papegojor. Bara så ni vet så fyller jag år snart... och jag älskar paket.

Länken hittade jag här.

money, money, money.

Mitt liv som student blev just lite bättre. Eftersom jag börjat blogga på www.rawbar.se är numera inträde på favortiklubben ett minne blott. Mer pengar i plånboken till mig!

melodifestivalen

Fan. I år hade jag lyckats så bra. Jag hade nästan inte sett någonting av den där jävla tävlingen. Radion kan jag inte undkomma, för jag älskar den ( 20 av 40 låtar på digilistan, faaaan vilken tråkig fantasi svenska folket har ) men knappt en enda lördag har jag suttit framför tvn. Jag är stolt, det är söndag och jag vet inte ens vem som vann. Jag brukar må lite dåligt för att jag knappt läser några tidningar längre och för att jag bojkottat aftonbladet.se. Men dagar som denna kommer jag på varför, de skriver bara skit ändå.

I alla fall, jag hade lyckats bra. Fram tills nu. Lite halvbakis efter en långpromenad i solen slår jag på tv och i väntan på Vem vet mest fastnar jag framför just melodifestivalen. Och där är den där jävla norsken igen ( inte min norsk, utan han den där jobbigt flinande fiolkillen som spelat samma låt i ett år nu, undra om han är lika trött på den som alla andra ? ). Och Kicki Danielsson. Och Lotta Engberg. Kan någon tala om för mig var underhållningsvärdet är i det?

Och jag behöver inte kolla på det, jag vet! Men fan, jag betalar min tvlicens. 2000 kronor om året. Och jag lovar att typ 90 procent går till det här spektaklet ( varav allt verkar gå till att hyra in b-kändisar som skrev en låt -76 som ingen längre minst och som förmodligen tar jävligt mycket betalt för att vara med 2 minuter i prime time-tv) och de resterande 10 till det där Himla Treliga Bröllopet.

Och där fick jag reda på vem som vann. En Idoldeltagare? fan va otippat! Verkligen...

Vårpepp

Söndag. En helig vilodag. Jag brukar hata Söndagar, men idag omfamnar jag den lika mycket som självaste solen. Jag har haft en bra helg.

Fredagen spenderades med pojkvännen, lådvin och final i På spåret. Det var så mycket svensson-vibbar att jag nästan mådde lite dåligt och var tvungen att supa med mina grannar igår. Fem 19-åring killar som köpt smuggelsprit som de blandade med pucko hela kvällen. Samtidigt som vi spelade Markolio och Ac/DC om vartannat. En riktig superfylla med andra ord, även om jag höll mig i skinnet och gick hem efter pizzan. Men det var en lyckad uppvägning.

Idag ska jag plugga. Eller så ska jag skjuta på det lite till, har ju fortfarande hela förmiddagen på mig imorgon. Solen skiner ju...

Jag ska ta tag i den där blandskivan nu. Den som jag lovade en klasskompis för ett par veckor sedan. Jag har inte fått någon riktig inspiration förens idag. Jag tänker vår, jag tänker öppen taklucka på tjejbilen, jag tänker riktig hederlig pop.

Hitills har jag hittat massa artister som jag sitter och sållar bland. Marit Bergman, The lost patrols, Timo Räisänen, The Corals, Peggy lejonhjärta och lite Navid modiri och kankse lite Sounds. Jag lovar att ni ska få hela listan när den är klar. För det kommer bli bra, det kommer bli jättebra.

Föresten, tips är alltid välkommna! Både till skivan och till det som blir bortvalt men ändå hamnar i spelningslistan för dagar med solsken.

Morgonuppdatering

Man vet att man har ett innehållsrikt (läs stressigt ) liv när enda möjlighten till att läsa mail eller uppdatera bloggen är strax innan skolan börjar. Det märks också i kylen, som för tillfälet består av typ kethup och flytande margarin. Jag antar att det är smällar man får ta när man har världens roligaste jobb och kommer hem efter att ica stängt, och kliver upp lagom med solen för att påbörja en ny dag.

Någonting däremot jag inte riktigt kommer vänja mig vid är behovet av att allting går enligt planerna. Att leva på gränsen. Jag vill slippa att nästan, nästan börja gråta när jag av misstag råkar starta om datorn och förlorar tre värdefulla minuter av mitt dyrbara morgonmys.

Iallafall, två saker vill jag dela med mig denna morgon. Textare som jag är går jag och stör mig på ordval, och ibland omfamnar jag dem och vill gifta mig med dem. Igår hittade jag en annons, skoltidningen på skolan sökte en pretentiös, driven chefredaktör. Jag stod och fulirade lite medan funderade på att söka. Men min pretentiösa sida är ingenting jag vill nära ytterliggare och absolut inte vill att folk ska uppmuntra. Så jag lät bli. Men kul, det var det.

I skolan visade min käre lille lärare ( han som med sin absolut obefintliga framförhållning och struktur vissa dagar förstör mitt liv, och andra dagar liksom utsrålar, det löser sig, se på mig, jag klarar mig fint ändå. ) en presentation angående hur man ska skriva recensioner.

Har du läst en bok, Sett en film, eller upplevt en skiva? frågade han. Jag hoppas det var medvetet. För det var bland det bästa jag hört...

den åttonde mars..

alltså idag, är det internationella kvinnodagen. Jag personligen bryr mig inte så jäkla mycket kankse, och jag vet inte om det verkligen gör någon skillnad. Jag kommer i alla fall inte så några rosor efter den här helgen, det är nått som är säkert.

Men en bra dag, det är det. P3 har valt att bara spela kvinnliga artister. Det har kankse blivit lite för mycket Madonna för min smak, men det finns ju så många bra tjejband, som Tagan & Sara. Och fördelen är att man slipper Darin, Ola, EMD och alla andra idoldeltagare genom tiderna. Agnes däremot kommer vi få höra tills öronen trillar av, men hon är i alla fall ensam och gör mig inte fullt så självmordsbenägen som sina manliga kollegor. Och förresten tror jag att jag lyckas parera henne ganska bra med mina ständiga besök i tvättstugan. Helvetesmaskinen kräver ständig övervakning, och såhär tre timmar senare så är tvätten fortfarande inte ren.

klassfest

Idag står klassfest på schemat, och det är sagt att jag ska fixa musiken. Den här gången är det inte ens självutnämnt, utan självaste värdinnan har gett mig detta förtroendeuppdrag.

Jag blir nervös. Jag har inte spotify och jag tänkter koppla ur internet. Jag tänker alltså förlita mig helt på att folk kommer acceptera den musik jag väljer. Egentligen är de ju bara skitkul, men jag har egentligen ingen aning om vad min kära lilla klass gillar. Men är det så att de föredrar rix-fmcrap och tråkig klubbmusik ( eller snarare gyllene tider och Magnus uggla, som verkar vara obligatoriskt på studentfester) så ska vi ju faktiskt till O'learys så jag antar att alla kommer bli nöjda ändå.

Stå aldrig still

Ibland tycker jag om att plugga. Och ibland blir jag stolt över mig själv att jag vågar. För vissa är det smågrejer, men för mig är det stora steg. Stora steg framåt.

Jag ska intervjua Staffan Björkman, redaktören bakom Stå aldrig still. Tanken är att jag ska skriva en artikel som är tänkt för Sonic ( jag älskar när vi får skarpa projekt, men jag föredrar ändå att skriva om Thåström framför Eskilstuna Energi och miljö. ) Det ska bli skitkul, och jag har flera veckor på mig. Jag har inte varit såhär motiverad sen -95 typ.

you're so very special

För övrigt får jag gåshud av detta. Varje gång.

God only knows what I'd be without you

En av mina favortiartiseter är Annika Norlin. Kvinnan bakom Hello Saferide och Säkert! Det går ofta ett tag mellan gångerna, men sen har man en Säkert-dag när man spelar skivan om och om igen. Jag älskar att varje låt är som en liten historia och att man känner igen sig i nästan varje stavelse. Idag har jag en sådan dag, efter att jag av en slump lyssnat på henne i Sommar i p1

Hon listade bland annat världens 10 bästa låtar, där god only knows hamnade på andra plats. Jag tror jag kan komma på mer än en enda låt jag tycker bättre om, men det är en alldeles underbar låt, en näst intill perfekt kärleksförklaring.

If you should ever leave me
Well life would still go on believe me
The world could show nothing to me
So what good would living do me

Jag har blivit bönhörd.

Som sagt, jag är trött på nästan all min musik just nu. Fast samtidigt är jag inte den som plockar random band och skiter i vilket. Antingen ska jag lyssna på nått jag tycker om, eller så ska det vara nått nytt som jag med högsta sannolikhet kommer att tycka om.

Så av en händelse kommer min inneboende hem från en helg i Stockholm. Det första jag ser när han står där i hallen är en alldeles ny Benganspåse. Jag är som en gam. Bara det att grabben köper skivor gör att jag tycker om honom ungefär 47 procent mer än annars, och sen vet jag sedan innan att vi har musiksmak som kan leva sida vid sida i fin harmoni. Våra skivsamlingar består till kanske en tredjedel av samma skivor, resten är sånt där som jag borde lyssna på, eller som jag skulle kunna lära mig att tycka om. Det fungerar nästan på samma sätt om man vänder på det. Även om jag inte fick honom att lyssna på dileva när vi gick på gymnasiet.

Fem skivor kom han med med. Smiths och hästpojken och för mig tre okända band. Jag tror jag kommer må bättre i slutet av veckan. Fem skivor att lyssna in mig på, plus Shout out louds som jag fortfarande jobbar lite på...