En rubrik

I fredags släpptes thåströms nya, Kärlek är för dom. Lycklig som ett barn, förhandsbokade jag skivan för att jag ville ha den i min brevlåda i just fredags. Var skivan är nu har jag ingen aning om. Här är den iallafall inte. Om jag har otur kommer den tillsammans med Bergmans, The tear colletcor den 25. Tråkigt. Jag hade gärna lyssnat in mej i helgen. Behöver lite ny musik till bussresan som väntar i helgen.

I lördags kollade jag, mot de flesta av mina principer, faktiskt på melodifestivalen. Jag är inte frälst, jag tycker fortfarande att det är ett tråkigt, tjatigt program som verkar gjort endast för att aftonbladet ska sälja lösnummer. Däremot upptäckte jag två saker.

Den ena saken är Caroline Af Ugglas, jag älskar henne. Det visste jag väl iof innan, men jag fick det bekräftat nu. Jag har dock inte bestämt om jag tycker att det är bra eller dåligt att hon är med i ett sånt här skitprogram. Ska klura en stund på det, men kankse är det bra, för att balansera upp folkhemmets annars så dåliga musiksmak. Lite som en upprättelse.

Den andra, mer oanvänbara upptäckten är att Petra Mede kan vara kul. Efter en flaska vin. Jag var ensam om att skratta åt hennes skämt, och om jag inte har blivit hjärndöd så skyller jag på att jag var onykter.