onsdag 17 december 2008

Mitt rockhjärta

... har inte mått så bra på sista tiden. Eller, det har nog inte mått alls, det hade nästan slutat slå helt, när det gjorde en volt i mej idag, bara för att göra sig påmind innan det la av.

Det var mitt i arbetspasset som det högg till i bröstkorgen på mej. Sen jag bytte skift har Rix Fm bytts ut mot Bandit hela tiden ( jaja, jag vet, samma ägare, massa reklam bla bla bla) och Idol-ola är utbytt mot Alice Coper. Helt plötsligt spelades Wind of change, och det tog mej säkert tio minuter innan jag kände igen Klaus Meines röst. Typ, I lost my heart to rock 'n Roll. Fast utan rock 'n rollen.

Egentligen är det nog en långsam process som lett fram till den insikt jag snart ska avslöja för er. Som härom veckan. Det är förfest, och jag ska verka cool och säger : åh, Metallica är mitt favoritband.Jag älskar dom! ( Jag överdrev lite, kankse. Metallica kommer kanske på ungefär 131 plats i min älska-band-lista).

Någon synar min bluff och frågar,
- Vilket är ditt favoritalbum?

Fan! I mitt huvud ser jag ett svart skivomslag, men inget namn. (hade jag varit nykter så kankse, kankse hade jag förstått att det var för att det helt enkelt inte finns nått, men jag förstår ingenting och blir arg på mitt minne). Jag sitter med munnen öppen en stund och ser dum ut när jag försöker säga nått smart, för att visa att jag inte bara lyssnat på nothing else mathers .Om jag bara kan komma på ett album så kanske jag kan slippa ur situationen med någon form av stolthet. Men jag påstår att St Anger är min favoritplatta och mitt rockhjärta dör lite.

Det fanns en tid när jag älskade gitarrsolon och kunde namedroppa alla medlemmar i säkert 10-15 rockband, utan att blinka. Idag kan jag kanske komma på sångarna i 5, om jag får lite betänkningstid.

Därför blir mitt nyårslöfte iår att nära och älska mitt rockhjärta.
Jag ska ge det nya skivor,och spela mina (pappas och Peters) gamla queen, Scorpions, och AC/DC-plattor för det. Jag ska ta med det på konserter och utan att vara rädd för frågor om favoritalbum ska jag bära min skitsnygga Stones-tshirt med stolthet.

Inga kommentarer: