Tack!

Det krävs mycket Lykke li nu, om jag ska komma över det faktum att jag fick ytterliggare en böter inatt ( ja, tydligen jobbar lapplisor treskift ) . På 700 jävla kronor. 1100 kronor på två dagar.

Hej Csn!

Parkerigsbidrag, är det nått man får retroaktivt?
Tacksam för svar.

/ Fattig student.

Tisdagsångest...

Det finns inte mycket som funkar här i cityhuset idag. Jag tror jag håller på att pmsa sönder ( allt det som inte redan är trasigt i min lägehet ). Gick upp olagligt tidigt för att skjutsa herr Italiano till flygplatsen. Förutom att jag har universums otrevligaste morgonhumör så gick väl det helt okej. Men sen ta mig tusan bröt helvetet lös.

Blev utskälld av nån form av lapplisa och körde vilse på vägen hem. Somnade på föreläsningen och var tvungen att gå hem, jag var för opepp för att titta på prickar i tre timmar (läs bakfull ). Kommer hem till en tom, dagen-efter-stökig lägenhet och kommer på att fan, parkeringstiden har gått ut. Hasar mig ner till parkeringen och tro fan att lapplisjävlarna gett mig 400 kronors jävla skitböter.

JAG VILL OCKSÅ VARA I 25 GRADIG VÄRME JUST NU!!

(Nu ska också tilläggas att jag försöker skriva detta på en mac. Jättetrevligt, men fan vad opraktiskt att sätta caps lock där jag i vanliga fall har mitt A. Det här tar alltså lång tid för mig, och jag har inget tålamod. )

Men om man bara vill, så finns det alltid bot på dåliga pms-dagar. Och just idag heter det bästa vacinet Lykke Li. För den kvarlämnade macen är också en hårddisk med kvarlämnad musik. Mycket italiensk, mycket minimal och annat sånt som jag inte har någonting emot alls, men det finns så mycket annat som jag föredrar. Som svenska söta indietjejer med långt hår eller asglada killar som fuldansar i vita linnen.

Så räddningen idag blev underbara, underbara Everyone but me. Kanske ska jag till och med ta tag i det där problemet med det dåliga morgonhumöret och vakna till den varje morgon? För det går liksom inte vara tjurig till hennes musik. Det kan till och med få den mest lata tjejen att vilja diska, och det mina vänner, hör inte till vanligheterna.

God morgon

Varför är alla killar jag någonsin varit tillsammans med/sovit med/bott ihop med bra på det där med väckningsignaler i mobilen. Dom har alltid nån personlig låt som får dom att vakna och bli på asbra humör på morgonen. Lite som bullen hade sitt tema i Ally McBeal, om det är någon som kommer ihåg?

Tänk efter, det känns inte direkt som en typisk manlig egenskap. Ändå är det bara jag och mina kära systrar ( hela det kvinnliga könen vill säga, några riktiga systrar de va mossan och fassan för snåla för att ge mig ) som vaknar till Sony Ericons egna väckningssignal. Och jag tror aldrig den gjort en människa glad.

Så jag ska nog göra nått åt det där och fundera ut en bra väckningslåt. För jag har två, men de är mer typen av låt som jag lyssnar på när jag väl kommit upp, druckit mitt te och insett att jag är 20 minuter efter schemat, igen.

Då får man lyssna på It's not my name med Ting Tings och hoppas på att dagen blir lite bättre länge fram.

Spelningar...

... konserter och sådär är bland det trevligaste jag vet. Festivaler på somrarna och mysiga klubbspelningar på hösten.

I Fredags kväll såg jag ett band vid namn Boris and the Jeltsins. Ska väl kankse inte påstå att jag var där för att höra bandet egentligen. Jag var där för att hälsa på Jönköping/ Bongo och dricka öl. Men ändå, på scenen stod dom, och på dansgolvet fuldansade jag med mina gamla gymnasievänner. Det var en hyffsad trevlig kväll, och det var ett hyffsat trevligt band som jag har väldigt dålig koll på sen innan. Det låter pop, sån där pop som Håkan Hellström gjorde, men inte alls lika bra.

På Fredag däremot styrs förhoppningsvis stegen till det fortfarande mytomspunna stället Raw hemma i Etuna. Och riktigt, bra pop. Underbara Anders Wendin, mer känd som moneybrother eller kankse pengabrorsan, om man är som jag och föredrar allting på modersmålet svenska. Vi får väl se vad csn säger, kankse räcker denna månadens knappa bidrag till en biljett ( eller så skaffar man sig en rik älskare och tvingar honom att betala. Nått ska man ju ha ).

Tillfälligt avbrott.

Jag har inget internet, inget alls. Det är alldeles svart i min dator ( eller, ja vitt och så... ) . Men imorgon går färden till Jönköping och jag hoppas att grabbarna på siba där fixar och trollar lite. Ses då .

Sorteringsdags...

Häromdagen orkade jag inte plugga. Meningen var att jag skulle läsa igenom 28 texter från mina nyblivna klasskamrater. Man skulle skriva romaninledningar med temat " en plats i din hemstad". Det var skitkul, i ungefär två timmar. Sen tröttnade jag på att läsa inledningar som liksom inte leder nån vart. Jaha, vad spännande, undra vad som ska hända n... Nähe.

Jag orkade alltså inte läsa mer. ( vilket jag däremot måste göra idag. Det och tvätta, städa, packa, köpa presenter, dricka öl och sova. Självdiciplin och jag är inte bästisar. )

Så jag sorterade mina skivor. Tanken var att lägga in alla skivor i itunes. Jag kom halvägs iallafall. Så nu har jag ett femtiotal nya skivor att shuffla mellan. Och favoriten hittills är bortglömda Olle Ljungströms Kaffe och en Cigarett.

Det är helt underbart, men, min lägenhet är inte så stor, och jag har mycket möbler. Det finns inte så mycket golv. Jag är lite den typen av människa som gärna sorterar. Skivor, garderober och lådor, allting duger. Problemet är att det bara är roligt att tömma, plocka ner och just sortera, att ställa tillbaka är inte lika kul. Så just nu ligger det uppskattningsvis 150 skivor i drivor på mitt golv. Jag känner mig lite som pippi långstrump här idag, för jag hoppar mellan kökstolar, sängen och soffan när jag leker inte-nudda-golv.

Min kärlek

... till Lars kan man inte göra så mycket åt. Han skulle kunna göra ungefär hur mycket skit som helst men jag skulle fortfarande sitta och lyssna på Vatten under broarna varje höst tills jag blir 96.

Men nya skivan var otroligt intetsängande. Tråkig. Men som jag sagt innan, jag ger de två månader så får vi se om den växt fast i mig som Daugava.

Men de va inte bara skivan Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen, som jag fick igår ( Fick är kankse fel ord här, för jag betalade dyra jävla studentslantar för den ). Jag hade också beställt en sångbok. 112 sånger. Och visst, den var jättefin. Lite kommentarer här och bilder där. Tråkigt bara att jag redan sett alla låtar, och kan varenda av dem utantill. Jag har en liknande bok, av Thåström. Min relation till honom är inte hälften så djup, men man kan tydligt se skilldnad i deras förmåga att skriva. Och, i den senare fick jag upptäcka texter som var som att läsa berättelser, eftersom jag aldrig hört låtarna med musik till.

Men! Precis som jag började känna mig lite bestulen och besviken hittade jag en liten ficka längst bak i boken. En till skiva! En aukustisk liten cdskiva med underbara sånger som över gränsen, dom tomma stegen och söndag 13.3.99. Och först då kom den riktiga lyckan och den så efterlängtade gåshuden.

Somliga dar...

... är dåliga dar. Igår var en sådan dag. Skar mig i handen, blodade ner hela lägenheten och spenderade fyra timmar i ett fyrkantigt rum med vita väggar på akuten. Kunde inte sova och regiserade en film i mitt huvud om hur alla jag bryr mig om låg med snygga modelltjejer istället för att trösta mig.

Idag är inte en dålig dag. Idag är en alldeles utomordentlig dag. Hade föreläsning med en kvinna vid namn Lotten Berman. Jag känner mig så otroligt inspirerad och lyckligt lottad, för ibland så bränner de till i mig, och jag vet att jag har hamnat så jävla rätt. Skitstad eller inte.

Desutom låg winnerbäcks nya i mitt postfack när jag kom hem. Skivan och sångboken. Jag återkommer lite senare med hur det känns...

Det här är högtidsdagar för mig. Vissa firar födelsedagar, jag firar skivsläpp.

insomnia

it's way too late to think of
someone i would call now
the neon signs got tired
red eye flights help the stars out
i'm safe in a corner
just hours before me
i'm waking with the roaches
the world has surrendered
i'm dating ancient ghosts
( the ones i made friends with)
thw comfort of fireflies
long gone before daylight
and if i had one wish fulfilled tonight
i'd ask for the sun to never rise
if God lent his voice to me to speak
i'd say:" go to bed, world"
i've always been too lame
to see what's before me
and i know nothing sweeter than
champagne from last new year's
sweet music in my ears
and a night full of no fear
but if i had one wish fulfilled tonight
i'd ask for the sun to never rise
if God passed the mike to me to speak
i'd say:" stay in the bad world... sleep in peace"

Stjärna som är din

Som de flesta kankse vet vid det här laget bor jag nu för tiden själv. Jag bor i en ny stad som ligger långt ifrån min gamla. Och jag älskar det. Jag går upp när jag vill, jag äter vad jag vill och jag städar så ofta jag vill ( vilket väldigt förvånande är nästan varje dag ). Jag är för första gången i mitt liv bara beroende av mig själv ( och csn då kanske). Trots att jag är övertygad om att det är detta jag vill, kommer då och då en liten, liten känsla av ensamhet, eller kankse snarare hemlängtan krypande.

Det är mycket förknippar med musik. Man tror att man är kung över världen och sen shufflar itunes fram en låt som du inte var beredd och sen sitter du där och lipar om om du inte trivdes med dit liv. Bara för att jävlas liksom.

Frågan är då om man ska plåga sig själv och lyssna på herr thåström när han så fint berätta att han önskar henne allt vackert, för att hon är det bästa som han vet. Eller om man ska lyssna på aqua och dansa runt som om man vore en gamal knarkare från en annan del av norden?
Jag ska fundera på det där, och återkommer med svar imorgonbitti.