Jag har ett syskon, en fem år äldre bror. Technobrorsan. Jag säger så för att han tills för inte så längesen hade dreadlocks som hände långt ner på ryggen, svarta rejvbrallor med neongröna påsydda ränder och ordnade fester ute i skogen vid vår stuga. Då brukade grannarna ringa polisen för att de trodde det var jordskalv, fast det bara var deras bas som vibrerade lite.
Jag har min storebror att tacka för mycket, och minst lika mycket att skylla honom för. Det är till exempel hans fel att jag inte längre kan njuta av att ligga i bagageutrymmen på gamla bilar. När vi var små ville han visa att han hade lärt sig att stänga bagageluckan inifrån, och fick oss båda instängda en ganska bra stund. Det gick bra tills han bad mig sluta andas för att luften höll på att ta slut, då var det inte riktigt lika roligt längre. Annars brukade han mest låsa fast mig, låsa in mig, hoppa på mig eller få mig att kasta cola på helt, helt nytapetserade väggar. Det kan inte varit lätt att vara mamma och pappa. Eller mig.
Lite lättare blev det när jag gick på mellanstadiet. De obligatoriska mellanstadiediscona blev alltid bäst när det var 4, 5 eller 6 gul som annordnade dom. Min bror var hela skolans coolaste dj. Alla dansade när han sa att man skulle dansa och älskade hans hemmabyggda rökmaskin och laserljus som gick i takt till musiken. Det var häftiga grejer för 12åringar.
Men nu är han inte 12 eller 16 längre. Inga dreads och inga rejvbrallor så långt ögat kan nå. Som av en händelse råkar min lilla storebror fylla 26 år idag. Grattis på dej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar