Sommarnatt

Det blev Barnarpsdagen till slut. Jag och min bakfylla traskade tillsammans med storebror bort till Idrottsplatsen där större delen av samhället umgicks ikväll. Småkids på stylade cycklar. Lite större småkids med hårdsminkade ögon och cigaretter, tillsammans med sin fyra år äldre pojkvänner. Fulla, frånskilda morsor. Och alla vanliga myssvenssons i Flecetröjor.

Jag är fortfarande alldeles varm i hjärtat efter att ha sett min lilla, lilla pappa stå där på scenen. Han såg så jävla lycklig ut. Jag kan inte komma ihåg senast jag såg honom så glad, och jag älskar att det är de minnet jag får ta med mig av honom. Även om min lilla, lilla mamma påpekade hur tråkigt hon tyckte att det var, iår igen. Jag kan inte hålla med henne, det är emot mina principer. Men hade jag fått välja hade jag kankse valt nått annat än Gyllene Tider också.

Men, fine Barnarpsbandet i all ära. Men de roligaste ikväll var att se ett band som heter Rockfellows. Ett gäng assöta 11-åringar med elgitarrer. Tyvärr hade jag missat detta och fick bara se extranumret som bestod av Rocking all over the world. Killen med basen som var större än han själv var nästan lika söt som Beccas kattunge, jag kunde verkligen inte sluta le.

Och fast kvällen bara börjat, så är jag säker på att jag kommer somna med ett leende på läpparna inatt. Och lika säker är jag att dom här småkidsen, kommer vi se mer av i framtiden!