Återhämtiningen

Vaknade just efter en mycket behövlig sömn. Bakfyllan hänger i sig, efter en intensiv natt på Hultsfred. Jag är sliten, vet inte om de beror på att jag inte fick nån sömn alls, mina hjärnspöken eller helt enkelt att man inte är 16 länge .

Det är alltid konstigt att vakna upp efter att ha varit på ett ställe med 21 000 andra, ensam. Även om det inte alls är samma omställning som efter en hel vecka.

Jag hade det helt okej. Även om det kanske inte motsvarade mina förväntningar, jag kommer till det strax. Men Winnerbäck var precis som vanligt, som han var förr. Och det var skönt. Nånting konstant i mitt liv som liksom hänger kvar och är som det ska vara. Han spelade en av mina favoritlåtar, som jag alltid lyckas glömma bort på nått sätt. Söndag 13.3.99.

Thåström var gudomlig. Hans musik är precis vad jag behöver. Jag älskar hur den verkligen tränger in i en. Det är så kraftigt på något sätt. Man kan inte värja sig alls. Och jag tror jag omvände en vän, som inte heller verkade kunna det. Det var mycket tårar den natten, mycket gåshus. Fanfanfan, kunde inte känts mer relevant. Och att höra Die Mauer live, det är stort. Den känslan kommer förmodligen hänga kvar betydligt längre än bakfyllan.

När jag vaknade nu hade jag en låt på hjärnan. En underbart vacker låt med Hallo Saferide. I thought you said summers gonna take the pain away. Jag har liksom en känsla som jag inte blir av med, att det borde vara bra, allting är bra. Det är mer än bra. Men det känns bara, inte bra.
Natten till igår var egentligen perfekt. Jag fick se Lars Winnerbäck. Jag var på festival. Jag träffade vänner som jag inte sett på snart ett år, som jag saknat ihjäl. Jag hade någon som kysste bort mina tårar. Inte vem som helst, någon som skulle ha kunnat vara perfekt. Någon som var perfekt. Jag har nog någonstans alltid väntat på den här natten, och ändå är det bara, luft. Precis som i låten. There is nowere I would rather be than here, so why am I not?

Men som Lars Winnerbäck säger, Ja, det var inte bättre förr men det ska bli bättre framöver och någonstans har man iallafall kommit om man vet vad man behöver.

Och jag vet vad jag behöver.
Jag behöver höra dig säga att du kommer sakna mig när jag åker.
Att du menade vissa av de saker du sa.