Sommarplågor...

Det är 30 grader varmt. Solen skiner och i min stad finns det bara en sak att göra en dag som denna ( om man inte har nått annat för sig, vill säga),att ligga på vätterstranden. Titta på folk, känna sig tjock och bränna sig i knävecken. Utveckla soleksem, få glas i fötterna och bli raggad på av inte så väldigt attraktiva syrianer. Upplagt för en underbar dag med andra ord. Om det inte vore för den där jävla strandbaren som bosatt sig på vad som brukar kallas den här stans stolthet.

En kille har alltså fått jobbet som världens mest irriterande person. Hela jävla dagarna står han där och låtsas vara Dj och spelar musik. Jävligt dålig musik, på en volym som inte går att ignorera. Idag stod jag ut två timmar. Under dom två timmarna hörde jag Mikael Jackson ungefär 6 - 7 gånger ( okej, jag kan stå ut, men tre gånger hade räckt, mer än nog. ) En annan favorit är annars blandade svenska artister som Uggla och Per Gessle i uppspeedade "Technoversioner" Jag hörde även den där jävla barap - ba - ba - ba boom låten tre gånger. ( den heter visst Rap Das Armas, med Cidinho & Doca. Men jag tvivlar på att någon bryr sig. ) Och jag vill skjuta mig själv lite varje gång jag tänker att jo, men den är ju faktiskt ganska trevlig ändå.

Men värst av allt var när den där låten som dom spelade förra året ( eller var det förrförra?) Fest hos mig. Två otroligt irriterande tjejer i 16 årsåldern med sån där härligt "robotröst" som man sa när man gick i fyran och Cher släppte Stronger ( och ja, det var coolt 1999. ) Som sjunger om att dom kastar drinkar på dryga tjejer, att dom ska Maxa volymen, och ladda upp klipp på sin videoblogg ( jag får egentligen inte skämta om folk som har bloggar, för jag är lika dan själv. Men jag vill ändå intala mig att jag har lite, lite självdistans)

Första gången jag hörde låten blev jag glad, för jag trodde det var ett skämt. Och ett väldigt roligt sådant. Men efter hand började jag tvivla, dom menar tydligen allvar. Och sånt skrämmer mig. Jag mår fysiskt illa av sån här musik. Hur kan man på allvar lyssna på sånt?? Eller är det bara jag som inte fattar det roliga längre? Jag hoppas verkligen det.

Så, min dag hade varit förstörd, om inte den här låtsasDiscJockeyn ( anledningen till att han inte är på riktigt är att han inte kan göra övergångar. Och då är man bara en kille med massa låtar, stora högtalare, en stoppknapp och en playknapp. ) haft väldigt schitsofren musiksmak och förgyllt min korta, men intensiva strandvisit med både Creedence och Winnerbäck. Tack för det.

( lyssna på egen risk. Kan framkalla allergiska reaktioner. )